Sista dagen efter tre veckor Indien. Snart tillbaka i ett kallare klimat. Men vi njuter av Bombay nu. Eller Mumbai. Eller vad man säger. Vi mötte upp vår kompis Sanjoo från Out of the Box Travel som hjälpt oss med att sätta ihop resan. Och Sanjoo säger Mumbai. Framför allt av respekt för att staden själv vill bli kallad så. Men vår guide från Delhi sa medvetet Bombay precis hela tiden. Och det är en stor tävlan mellan de två städerna Delhi och Mumbai. Alla vi träffat på vägen har en favorit. Man tycker inte lika mycket om båda städerna utan man föredrar den ena. Det som man säger är att Mumbai är mer avslappnat, mer folk, mer kaos och kanske mer kreativitet. Delhi är mer struktur, posh, öppnare ytor… Jag gillar Delhi bättre… Förlåt Bombay…
Mumbai är högre än någon av de städer vi besökt. Samma struktur generellt – men liksom högre. Visst finns slum – men på flera våningar…
Och vatten.
Vi försöker göra staden så gott vi kan på 24 timmar och fokuserar på storstadslivet. Nu har vi sett en massa hantverk och landsbygd – nu vill vi känna stadspulsen.
Det är Diwali nästa vecka. Det är Indien och hinduernas största högtid och närmast det vi kan likna vid jul. Man köper presenter till alla och man tänder en massa ljus. Gärna i dessa engångsljusstakar i terrakotta. Man slänger de efter ett år.
Men framför allt så fylls just nu marknaderna av en massa leksaker och färg.
Vad ska man ha all färg till? Jo, man dekorerar. Överallt – och framför allt på golven.
Fint.
Ska jag göra en sån i badrummet??? Neeeeeeeeej…
Innan lunch gick vi och tittade på en annan unik företeelse i Bombay – tiffin wallah. Det är ett skrå bestående av en massa killar som levererar hundra tusentals lunchlådor under lunchtiden. Hemmafrun gör lunchlådan som hon sen ger till en kille i vit keps som vidare snurrar den in i ett maskineri av andra killar som sen ser till att den hamnar på rätt plats och fortfarande är varm. Systemet är minutiöst och mirakulöst. Massor av lunchlådor byter händer och bara nån promille kommer fel. Detta måste ju iakttas…
Killen bär på en klassisk indisk matlåda, en sk tiffin box.
Allt numreras och samlas i olika grupperingar.
Sanjoo och Peter förundras. Men är väl mest bara glada att det snart är mat…
Lunch på Bombay-klassiska Trishna som serverar stans bästa husmansfisk.
Stan har framför allt två platser om är med på UNESCOs världsarvslista. Vi hoppade över besök i elefantgrottorna för att koncentrera eftermiddagen åt shopping, men jag ville gärna se Victoria Station. En tågstation i klassisk gotisk stil från mitten av 1800-talet. Och vet du – jag blev faktiskt ganska illa berörd av den här byggnaden. Under mina tre veckor i Indien så har jag förstått att bra arkitektur i det här landet handlar om att anpassa extern smak med den inhemska. Så har lyckade exempel funkat med mogulerna, med portugiserna och egentligen alla som besökt landet. Men inte här. Det här är som om man tagit ett europeisk hus och bara släppt ner det i Bombay och struntat i vad folket egentligen tyckte. I relation till allt annat som jag sett så känns det här främmande. Nästan hotfullt. Ovänligt. Var är kupolerna? De inhemska djuren? Lotusblommor? Hinduiska eller mogulska pelare?
Fasaden är full med kungar och andra vita män, hundar, rådjur, rävar…
Vid ett fönster hittade jag en påfågel. I alla fall ett indiskt djur… Men den här byggnaden visar också på nåt sätt engelsmännens relation till indierna. Man var inte intresserad av att inkorporera deras kultur. Det fanns bara ett sätt att leva och det var det engelska sättet.
Vi lämnar de koloniala tankarna bakom oss och tittar på lite shopping. Första besöket skedde hos Le Mill. Ganska nära Colaba, dvs det mest kända, kommersiella centrat i Mumbai, ligger den här konceptbutiken med inredning och mode.
Butiken ligger i en gammal risfabrik och drivs av en indier och hans engelska fru. Suuuuuuupersnyggt. Och väldigt inspirerat av parisiska Merci. Här finns så klart Design House Stockholm och Muuto också.
Och “mitt” porslin från en bakgata i Paris som jag köpte i september. Kul att se det på fler ställen.
Le Mill har mycket egendesignat också.
Shoppingen fortsatte till Design Temple. Man driver en designbyrå som gör egna produkter också. Här en fin matta.
Tapeter.
Och man har tagit in Ingela Arrhenius som ju ställt ut på Designgalleriet för något år sen.
En klassisk tempellampa men med LED-lampa så att den blir lättare och energivänligare.
Bungalow 8 är också en trevåningsbutik i Colaba som finns på alla “måste”-lista.
Borta i Kalagora hittade vi en fantastisk hantverksutställning/butik. I ett projekt så arbetar en designer med klassiska hantverkstraditioner och mönster men en färg för varje år.
Santanu Das är formgivaren. Han gick ut den största designskolan i Indien häromåret och satsar nu allt på detta. Bästa designskolan ligger för övrigt i Ahmedabad, och Santanu hade en svensk flickvän som gick ut Konstfack 2007 så han hade full koll på svensk design.
Peter köpte en superfin halsduk, och Sanjoo nöjde sig med ett litet halsband.
Vägg-i-vägg låg Sabyasachi, en designer som ursprungligen kommer från Kalkata. Han har eget showroom och butik i Bombay också.
Här säljer man just nu en massa vackra bröllopsklänningar i traditionell stil på nedre våningen.
Brudprovning i bakgrunden…
På övre våningen säljs de mer samtida klänningarna. Fint.
Dagen avslutas igen i Colaba och några kompletteringar. Peter köpte lite samtida fashion på Bombay Electric och vi tittade in i Good Earth så klart.
Resten av kvällen ska vi ägna åt mat och dryck. Kanske ett stopp hos Café Leopold, stadens mest kända (och därmed turisttätaste) café.
Drinkar på kända hotellet Taj Mahal (som ju hade terroristattack häromåret)
Men framför allt drinkar högt upp. Alla lyxhotell har kända barer. Four Seasons, Inter-Continental, etc, etc.
Några drinkar till innan vi åker hem. Det ryktas för övrigt att vi ska besöka en bögklubb ikväll. Bollywood Style here we come!!