Designveckan på Island

 

Jag är på Island för att delta i deras designvecka. Design March, kallar man det, och det är tredje gången man gör det här. Jag har tittat på lite isländsk design tidigare i olika utställningsprojekt. Mitt första intryck av isländsk form kommer framför allt från Swedeses klädhängarträd.

Öppna ytor. Reykjavik har lite av den där känsla som en stad innan man ger sig ut på okända vatten. “The last resort”, liksom. Jag upplevde lite samma känsla när jag var på Sandakan, en liten stad innan man gick in i djungeln på Borneo. När jag skriver detta så har jag varit i staden 24 timmer och har fått en lite bättre bild av staden. Den är stor som t.ex. Norrköping, och precis som Norrköping så känns det att Reykjavik har ett självförtroende och en given plats. Det kommer liksom när man har viktiga kulturella institutioner som konsthallar, symfoniorkestrar etc. Reykjavik har tio centimeter mer självförtroende ändå, eftersom man trots allt är huvudstad.

Jag börjar dagen i det Alvar Aalto-ritade huset “Nordens Hus”. Här deltar jag i det som kallas “Design Match”. Jag har fått en lista på kanske 40-50 designer som anmält sitt intresse. Sen har jag valt ut sju som jag vill träffa. Delst vill jag få en bra bild över det som händer på Island, men också kanske se om det finns nåt man kan ta till t.ex. Designgalleriet.

Och den första jag träffar härinne är ju Karen Kjaeldgard Larsen från Danmark. Rooooligt. Karen är ju en del i designduon Claydies och har gjort Royal Copenhagens superserie Mega.

Men i alla fall… Fin lokal av Aalto.

Historien förtäljer att Aalto fick inspiration till formen på huset från de blå bergen runtomkring Reykjavik.

Och innan Design Match så hann jag titta lite på en konsthantverkutställning i lokalen. Här keramik av Aldis Olgeirsdottir.

Halla Asgeirsdottir har gjort ett månlandskap på mat.

Så börjar alla möten. Först ut Dagny Bjarnadottir som är landskapsarkitekt. Dagny deltog i den isländska satsningen som var i Stockholm nu i vintras. Hon har gjort sittmöbler i plexiglas som man kan odla sina egna saker i. Lite kul.

Ragnheidur Ösp driver designbyrån Umemi och hon har gjort de här fina kuddarna av knutar och knopar. Ragnheidur känns bra. Tydlig idé om vad hon vill göra och för vem. Knutarna har med hennes historia som scout. Lite roligt. Och alla knutar har ju olika betydelser. En del ska vara otroligt starka och funktionella, medan andra bara är vackra. Håll koll på henne. Hon kommer bli nåt.

Ingibjörg och Hanna hade gjort en table-top kollektion i asp. Fint. Jag skällde på dem för att de inte visste om de skulle arbeta ihop som duo, eller bara göra det när det var kul. “It’s not a marriage”, försökte jag. Men de hade lite “commitment phobia”…

Polsk-isländska Anna Leoniak rörde också nåt i mig. Hon har gjort en serie med skålar som hon klätt med päls. De fungerar som lampor, skålar coh lite allt möjligt. Driven tjej med massor av idéer, men behöver gå hem och experimentera mer. “Gör en stol i samma form”, tipsade jag henne om. Hon behöver få göra fel och skaffa sig alla sorters erfarenheter.

Nästa person som jag träffade var Sigga Heimis och jag blev så tagen att jag faktiskt glömde fota henne… Pinsamt. Sigga är Islands kanske mest kända designer. Hon har jobbat och bott tio i Sverige så vi pratar så klart svenska. Sigga har gjort ALLT möjligt som vi ser omkring oss men inte reflekterar över. 250 produkter på IKEA… Några grejer för Fritz Hansen… Superduktig formgivare och kanontrevlig. Nästa gång jag ser henne måste jag ta en bild.

Dagens mest givande samtal hade jag med modeskaparen Mundi. Killen startade sitt modemärke när han var 19 och har hållt på i fem år (räkna ut hur gammal han är…). Han har fått visa i Köpenhamn och i Paris, och är sjukt driven. Han har en egen butik i Reykjavik. Vårt samtal kom bland annat att handla om det här med att alla islänningar rotar i sitt förflutna hela tiden. Mundi vill inte titta bakåt, han vill titta framåt. En frisk fläkt. Han berättade om galna modevisningar där modeller gått in och ramlat på hög, och han har haft modevisningar med modeller med Downs syndrom. Massor av energi. Nästa vecka är det för övrigt modevecka på Island.

Glasögonen är designade av Mundi. Disco??

Sista mötet. Volki med Elisabet och Olga. De har också en lite spretig kollektion, och jag tycker de ska hålla fast vid textilierna. Duktiga och ganska klara för lansering. Kan absout se de här kuddarna och plädarna i vilken butik som helst.

Lite sen lunch. Här med Catharina från Helsingfors som promotar sin stad som ju är designhuvudstad 2012. Bredvid henne Peter från Normann Copenhagen som också har Design Match.

Massa folk. Om man är noggrann så ser man jag inte fotat framåt. Vågade inte riktigt… Där satt isländska näringsministern. Kanontrevlig kvinna som tycker att design är viktigt. Hon berättade att hon skulle vara “soccer mom” under helgen…

Efter dagen i Nordens Hus så drog vi ut på stan för att titta på alla utställningar och aktiviteter.

Det var jag, Peter och Poul från Normann Copenhagen. Vi pratade så klart om skillnaden mellan isländsk design och svensk/dansk. Den uppenbara skillnaden är att islänningar har mer internationell erfarenhet. De måste liksom jobba några år utomlands. Danskarna har dansk erfarenhet, och svenskarna har bara svensk.

Ragnheidurs knutar igen.

Första stoppet är i ett gammalt varuhus. Nu tillfällig designutställning.

Designbyrån Vakna.

Ragnheidur Tryggvadottir

Skärbrädor

Lampor som ser ut som galgar.

Fredagsmys av Hugdetta.

Kvällen fortsätter med ett besök hos modebutiken Kron Kron. det fascinerande med Islands designhistoria är att allt fick en tvärvändning år 2000. Då fick man fler specialiserade utbildningar – och butiken Kron Kron.

Man gör sina egna skor.

Stola butiksägare.

Egen kollektion

Spark är väl Reykjaviks motsvarighet till Designgalleriet.

Textil kollektion baserad på spegelvända mönster.

Scintilla, heter formgivaren

Fint.

Vik Pronsdottir är en av de stora formgivarna på ön. Här har hon gjort en stick-installation.

Isländsk ull är faktiskt lite hårdare än vanlig ull. Mycket med tålig mot väder, men lite hårdare.

Vik har samarbetat ed Henrik Vibskov och visst känns halsdukarna mycket “fashion”. Tänker osökt på Commes des Garcons.

Nu hinner jag inte lägga upp fler bilder för tillfället. Fyller på med fler kvällsaktiviteter senare. Idag (lördag) måste jag packa väskan för att dra till Blue Lagoon.

0 0 votes
Article Rating
Subscribe
Notify of
guest

0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments