Malmstens examensutställning 2015. Jag har alltid höga förväntningar på den här designskolan. Ganska små klasser men kanske Sveriges bästa designutbildning där man framför allt lär sig älska ett material. Och alltid en liten pressvisning. Var är ni designjournalister? Den här gången var vi två och en halv person som tittade på examensutställningen. Och vad ska man inleda med? Jaaaa… Bra. Som alltid. Kanske ser man för första gången resultatet av att man har en ny rektor som leder skolan? Bland annat visar man tre projekt som väldigt tydligt koppling till offentlig miljö. Och det är ju okej. Lite oväntat. Då har jag inte räknat in möbler som KAN användas i offentlig miljö för t.ex. Gärsnäs, utan projekt som uppenbarligen BARA kan användas i offentlig miljö. Och så ett projekt som inte alls har trä. Igen – det är ju okej. Lite oväntat. Det är som om Handarbetets Vänners Skola skulle släppa igenom examensprojekt där en student gjort en plaststol. Det är ju klart man får. Men lite oväntat.
Vackraste, vackraste projektet är det här av Sebastian Gonzales. Som vanligt så arbetar hantverkarna med formgivare. Det är alltså Sebastian som hantverkat och Julia Prytz som formgivit. Med i projektet är även Christoffer Östman som gjort skrivbordet och pallarna nedan. Skåpet är vansinnigt svårt att fota men kommer på film på Trendstefan TV till helgen. Det svenska, minimalistiska skåpet är alltså fyllt av vackra, färgglada lådor som man öppnar på olika sätt. Det är lock, luckor och lönnfack. Inspirationen kommer från Sebastians barndomsstad i Chile – Valparaiso. Svenskt och chilenskt. Stramt och passionerat.
Den här möbelkollektion kommer att kommersialiseras av de tre Malmstenseleverna under 2016 med namnet Ekorre Möbel. Håll koll på dessa tre ungdomar. Skitbra.
Julia Colliander var en av studenterna som arbetat med offentlig miljö. Det är ett exponeringsställ med & Other Stories i åtanke.
Nån slags helhetsbild.
Mer mode och designstudenter. En av studenterna hade gjort ett samarbete med Diana Orving. Ett slags exponeringsställ som funkar i showroom, butik eller bara som pop up.
Linda Palm hade arbetat med flätningsteknik. Otroligt väl genomfört hantverk.
Ryggen på en snygg stol.
Kul med en ambitiös student som gjort en ordentlig kollektion på tre produkter. Anna Ringaby. Jag tycker absolut bäst om dagbädden, men otroligt ambitiöst oavsett.
Victor Ohlsson vill experimentera med smak. Han har gjort fyra ikoniska former för att se på själva estetiken. Man skulle kunna jämföra hans projekt med Fredrik Lindén på Konstfack. Det finns lite paralleller att resonera kring där…
Som alltid på Malmstens så är det någon som fördjupar sig i trähantverk. Och jag älskar det. Det är därför Malmstens är så bra. Här har Martin Alexandersson tittat på detta med fanér. Kan man göra fanér på ett annat sätt – som till exempel i grövre bitar och sen liksom “hyvla” loss bitar. Är inte det mer effektivt? Samtidigt kan man få fram runda former vilket är svårt i ren fanérteknik.
Fanérprodukter.
Mer kompetenta produkter. Den här soffan för offentlig miljö av Andrés Nilson får vi säkert se i produktion snart.
Julia Prytz är nog stjärnan på Malmstens. Hon känns färdig och enormt kompetent. Strålande. Hon var med och tog fram skåpet som jag blev så förälskad i. Dessutom har hon tagit fram fyra klädhängare utifrån fyra konsthistoriska tidsepoker. Lite svårfotat men fantastiskt coolt. Jag minns detta som något slags 70-tal.
Fler klädhängare.