Fredagen ägnades åt Zona Tortona. Vi blev ett intressant gäng som slog följe ? PR-konsulten Karin, Ikeas produktchef Karin, Elle Interiörs Lotta, Hus & Hems Anna, Beckmansstudenten Sebastian och allas vår trendexpert Stefan. Blandningen bland oss sex gjorde att diskussionerna gick högt och lågt utifrån våra olika perspektiv. Spännande. Studenten Sebastian var helt klart mest entusiastisk och drog oss mellan olika utställningar.
Mest diskussion skapade Swarowski-utställningen. Var den bra, dålig eller mittemellan? För mig som såg den för första gången fick den betyget ?mittemellan?. Inte skitdålig och inte heller überfantastisk. Bland de unga studenterna ser vi verkligen hur anti-konsumtionstrenden växer sig starkare.
Efter lunch och vin fortsatte Karin, Sebastian och jag till Designersblock som var väntat ojämn ? men vi hittade mässans största talang ? en modeskapare från Eindhoven, Nederländerna som gjorde konceptuellt ?slow fashion?. Otroligt bra. Helt fantastiskt. Lägg hennes namn på minnet ? jag tror att det här hon skapat kan revolutionera modeindustrin om hon får rätt fotfäste.
Innan kvällen började på allvar hann vi besöka Rossana Orlandi som har ett galleri slash butik. Här visades designutställningar på lummiga bakgårdar med en butik på en gammal vind. Kul och annorlunda. Räkna med att 99% av alla svenskar som varit i Milano den här veckan kommer att hylla det här stället.
Kvällen tillbringades på trevlig restaurant, snabbesök på märklig houseklubb och avslutades på Bar Basso.
Delar av gänget går runt och tycker till. På bilden Lotta Lewenhaupt, Sebastian och Karin.
Fin graffitti.
Bland de unga formgivarna märktes tydligt hur man diskuterade vår konsumtionshets.
Pieke Bergmans såg vi redan hos Dilmos, men på Zona Tortona hade han/hon en egen utställning. Fantastiskt vackert med organiska lampor.
Jaime Hayon hade gjort ett gigantiskt flygplan för Bisazza. Kul, men har vi inte tröttnat på over-size??
Mer subtilt och elegant tyckte vi nog att Andre Putmans installation för samma företag var.
Nedan några fina bilder från Marcel Wanders utställning.
Jag belv väldigt förtjust i Marcel Wanders små och stora gulddjur. Lite poetiskt.
Ulrika Mårtensson med vän på Superstudio.
Sebastian Kjersen tillsammans med Front-häst hos Moooi.
Marcel Wanders himself, mitt uppe i en livlig diskussion.
Livlig diskussion under lunchen. Från vänster till höger – Anna, Sebastian, Karin och Karin. Lotta och Stefan fick inte plats på bilden.
Swarowskis utställning.
Maarten Baas hade gjort en fantastisk utställning i ett gammalt garage och vi misstänker att det var hans föräldrar som stod och lagade lunch till gästerna.
Boffi hade gjort en otroligt häftig utställning – också det i ett gammalt garade. Vi gillade särskilt att man gjort om en gammal laduvägg till en bänkskiva. Patinerat och härligt.
Mer Boffi.
Två tredjedelar av Trendgruppen i Boffis badrum.
Designersblock hade stationerat sig i ett gammal poolområde.
Arabeschi di latte är roliga italienska formgivare som både är intelligenta och lite provocerande. Här resonerar man kring bananens framtid i Europa.
Den här tjejen var absolut Milano-mässans största överraskning och behållning. En modeskapare från Eindhoven som arbetade med “slow fashion”. Samma plagg kunde användas på massor av olika sätt. Miljövänligt och instressant ur ett konsumtionsperspektiv.
En av de största “snackisarna” var alltså Rossana Orlandis butik och showroom. Här fikade man och tittade på olika utställningar som t.ex. Piet Hein Eek. Det intressanta med Piet var också att han vägrade ställa ut på Mässan eftersom han tyckte att det bidrog till för hög konsumtionsstress. Hans saker ska inte krängas i ett kommersiellt forum. Bättre med ett galleri.
Jaime Hayon igen. Fantastiskt. Och nu närmar han sig verkligen Jeff Koons konstnärsskap.
Front hade också en installation med produkter som de ritat skuggor på. Inom grafisk form pratar man mycket om telefonklotter och det skissade. Känns som om Frontarna hänger på den trenden.
På vinden hos Rossana Orlandi finns själva butiken. Fiiiiiiiiint.