Torsdag och regnet öser ner. Hanna och jag är på väg till “the Dock” som är Tom Dixons komplex med butik, showrooms och restaurant.
Moooi har ett permanent showroom här.
Rundtur i byggnaden – inkluderar så klart en snabbis in i ateljen. För att ge äkthetskänsla kan jag tro.
Butik som innehåller Dixons grejer men också “inspiration”, dvs sånt som han inte gjort men inspirerats av.
En “vending machine”…
Seminarium eller paneldebatt.
Marcel Wanders, Tom Dixon och Piet Hein Eek. Debatten handlade om att designer borde skapa sin egen produktion dvs motsvarande det som Tom Dixon gör. Spännande och intressant.
Notera att Dixon har en liten vit pudel i knät. Galet…
Wanders berörde en intressant punkt. Det skapas en massa häftig och intressant design till mässor som den i Milano eller som här i London, men oavsett om det är bra eller inte så når det inte alltid ut i butik. Är det då bra?Wanders menade att man kan jämföra det med bra historier och böcker. Det finns fantastiska historier därute men som nödvändigtvis inte bli inbundna böcker. Intressant iakttagelse.
Piet Hein Eek gick lite i polemik med Wanders där han menar att Wanders gör saker som ska få världen att älska honom, medan Eek gör saker som han själv tycker om.
Regnigt London… På väg in på 100% Design.
Mindre än nånsin. När jag och Karin började gå här var det två hallar, men nu är det bara en hangar. Fler av aktiviteterna går på stan så det är inte så konstigt.
Det är lite som New York, dvs ganska små montrar med halvokända företag och mycket studenter. Och en och annan “nationsmonter”. Hittade den här disco-kedjan i en italiensk monter.
Trådrullar som lampor. Av student från Korea.
Kramkalas med Katarina Bredietis.
En shaker-inspirerad stol med skinndetaljer. Eller är det kanske snarare cowboy-inspirerat? Av Alexena Cay
Tapet från italienare. Inspiration från spam. I trådarna står det olika sådana där mejlbudskap som droppar in i inkorgen. Vill man ha det på väggen också??
Mesta “svensk-stolen”. Känns väldigt svenskt.
Japanska bordet som vi såg igår på ett galleri.
Såg en miljon trästolar som såg ut så här. Alla vill göra en ny karmstol i trä.
Och trälampor. Allt från Pottinger + Cole
Inte så mycket mönster, så när man väl ser det så poppar det till.
Lamporna ovan från Atelier Areti
Stephen Johnson
Stephen igen.
Träugglor av Matt Pugh.
Fina träspeglar av Jonathan Tibbs och Jethro Macey.
En av de bästa och klurigaste produkterna var det här hyllsystemet. Man köper olika lådor som man sätter upp på väggen. En del har dörrar, andra speglar. Och en del egna hyllor. Snyggt och klurigt.
Fint glas från Österrike. Stamm av Thomas Feichtner.
Otroligt mycket trä och massa, massa pallar i olika varianter.
Ett besöl i 100% Norways monter. Här berätter Kristin Bjadaal om sitt projekt med duken som får mönster när man spiller.
Daniel Rybakken är tuff…
Han är redan lite “stjärna” så det är många som slåss om hans uppmärksamhet.
Ny norsk bekantskap är Siren Wilhelmsen. Här är hennes examensarbete. Det är en klocka som stickar en sjal. Den stickar ett varv på ett dygn så man får inte ha bråttom. Jag såg fina porslinsarbeten av henne i Frankfurt visade det sig också. Så den som vill kolla – gå in på rapporten från Tendence så ser man hennes porslinsarbeten.
Moving on. Date med Gunnel på BSweden som lanserade en ny lampa av Malin Sköld.
Dags att lämna mässan och ge sig ut på stan. Första stoppen på Few and Far.
Utställning med träpallar. Så symtpomatiskt…
Nästa stopp – Skandium
Magnus på Skandium – och en flaska Koskenkorva. Fast det finns en anledning. Skandium gör en retrospektiv utställning med Harri Koskinnen och Harri har designat den här flaskan.
Enkelt och fint.
Jag kan uppskatta att Harri är väldigt “finsk”.
Magnus berättade att Harri nästan alltid gör saker med runda hörn. Hade jag inte tänkt på.
Magnus privata micro-lådor.
De nya byråerna av Harri för Skandium
Jaime Hayon lanserar en ny möbelkollektion för ett engelsk/franskt företag som kallar sig Sé.
Hanna Nova lyssnar nogsamt.
Matbord med tjock glasskiva. Jaime berättade att han gillar när två tydliga material eller uttryck möts. Jag känner igen det från hans tidigare grejer. Matt möte blankt eller som i Baccarat-kollektionen.
Trevlig kille. Precis så där “spjuveraktig” som man tror.
Richard Prime och Frida Jeppsson.
Soffa. Notera hur benen kommer tillbaka.
Jaime förklarade att stolen ser ut som en “beetle” alltså en skalbagge, eftersom den har så tunna ben.
Italienska Skitsch lanserades i Milano för två år sen. Nu har man öppnat sin andra butik – i London.
Intervju med Harry Allen som designar för Skitsch.
Vi pratade om hans formspråk som ju skiljer sig ganska mycket från det “skandinaviska” men ändå har han designat och inrett världens kanske främsta designgalleri – Moss Gallery i New York.
Lite “osvenskt”.
Hans nya hyllsystem för Skitsch. Harry menar att det som går igen i både grisen och det här, är att det är väldigt “omedelbart”. Man ser på en gång vad det är.
Nog med dagsaktiviteter – snart kommer kvällsbilderna.