Jag fick träffa en av Turkiets största arkitekter idag. Han heter Nevzat Sayin. Han är just nu aktuell med ett konserthus han byggt i Istanbul.
Vi pratade om Istanbul och jämförde lite hur det är med Stockholm. Nevzat menar att de nya stjärnorna från Istanbul som t.ex. Autoban framför allt arbetar med inredning och insidan av husen. Nevzat vill arbeta med annat. Hans senaste projekt med konserthuset The Seed ligger däremot under jord. Dels är det bra för akustiken men framför allt ville han göra en byggnad som smälte in bland gamla träd och antika hus.
Byggnaden har faktiskt blivit “short listed” för World Architetural Festival som går i Barcelona.
Vi pratade också om svensk design och jag kollade hans kunskaper om svensk design och arkitektur. Han kunde bara en svensk designer – Bertil Vallien. Säger kanske en del om hur duktiga vi är på att positionera oss i en 15 miljonersstad som Istanbul.
För övrigt gjorde Nevzat tre modebutiker i Stockholm i mitten på 90-talet.
Nevzat är i Stockholm för att berätta om hur han inrett lokalen med en massa Spirastolar från Lammhults. Jag undrade varför det var så många färger, och han berättade att det var för när orkestrarna övade. Om man tittar ut över ett hav av stolar som alla är likfärgade så ser det otroligt tomt och ensamt ut. När alla stolar har olika kulörer så ser man det nästan som om det vore en publik – och det blir helt enkelt enklare för kammarorkestern att öva.