Har blivit bjuden till Oslo för att delta i en debatt om det här med nationella satsningar på design. Funkar 100% Norway eller inte…
Dagen börjar med snöstorm, lite mode och en del shopping.
Landar i ett snötäckt Norge. Kunde lika gärna ha varit Sverige, i och för sig. I måndags var jag i Frankfurt och där hade våren kommit. Fåglarna kvittrade och björken hade börjat blomma. Såååå orättvist. Jag vill också ha vår…
Våren, var är du?
Min andra hemstad? Kanske… Jag har ju bott här och besökt staden massor av gånger.
Jag bor på ett nytt designhotell i stan. Och kanske är jag lite restrött, men shit vad det här stället irriterade mig. Man kan inte checka in med namn utan man måsta knappra in sitt bokningsnummer. Och har man inte det så kan man gå till en disk för att få sitt nummer – som man sen själv får knappra in. Argh… Ingen hjälp. Sen är stället fuuuuuullt av 23 åringar med gitarrer. Det är väl nån j-vla rockkonsert här ikväll… På frågan om de hade några kartor som jag kunde få så svarade de att “det finns ju internet”. Meh… Jag har väl inte internet på gatorna, eller???!! Dessutom krånglade hissen, och rummet är skit-odesignat.
Jag menar – kolla!! En IKEA-säng på en färgglad matta. Eeeeeh… design??
Jag lämnade hotellet och fixade istället min ackreditering för modevisnignarna.
Snöklätt Karl Johan. Men det är inte hit vi ska idag. Istället ska vi några kvarter ner mot vattnet, till gamla posthuset.
Numera går jag alltid och handlar mina norska modetidningar på Freudian Kicks. De har massor av bra mode också.
Fin inredning.
Dagens roligaste fynd var nog annars butiken Flashdance som bara sålde 80-talskläder.
Grrr…
Och ET!!! Var var alla 80-talsgrejer igår på Antikmässan egentligen?
Henrik Vibskov har öppnat sin andra enga butik (den första ligger i Köpenhamn, så klart). Det är inte bara Vibskovs kläder här utan en hel del annat roligt också.
naturen flyttar in…
Eftersom jag ändå är i krokarna så slank jag in på ett av mina favoritmuseer – Astrup Fernley. Och gratis inträde.
Modevisningarna börjar på eftermiddagen, men då måste jag förbereda min paneldebatt. Hinner tyvärr alldeles för få… Men några ska jag klämma in. Här ett bosniskt studentarbete….
På väg till after work med Andreas Engesvik i hans studio.
Allvarlig Andreas.. Vi började ju så klart prata om kvällens tema. Andreas är den på norska designscenen som driver viss kritik mot insatser från norsk designråd och Norsk Form. Vi pratade så klart också om 100% Norway.
Daniel Rybakken var med. Han var här för att diskutera nya projekt med Snöhetta. Men det var inte bara allvarliga diskussioner här. Jag fick också se prorotyperna på sakerna som Daniel och Andreas ska göra för Rossana Orlandi i april. Galet annorlunda och bra.
Vi rusade iväg på ytterligare en visning. Sca Ulven
Så där… Får nog inte vara med i min modeutställning i vår. Inte dåligt, men lite svagt i konturerna liksom.
Rusa mot DogA, dvs designcentret eller designmuseet i Oslo som drivs av Norsk designråd och Norsk Form.
Utställningen 100% Norway som visats sju (!) gånger under 100% Design i London. Den har alltså då fått turnera till andra städer som t.ex. Stockholm under förra året. Spännande att se deras urval från det jag gjorde till Norway Now.
En hel del gamla bekanta.
Och kanske en eller två nya saker.
Norsk designråds VD, programledaren Anna Lindmo och curator på DogA och kreativt ansvarig för 100% Norway Benedicte Sund.
Taggad.
Debatten var ganska lång. Vi höll på i över en timme. Mitt perspektiv skulle vara att ha utifrånperspektivet, men det gled så klart över till att också prata om insatsen som jag gjorde förra veckan dvs Norway Now. Det kan absolut ha varit otydligt. Absolut. Men projektet Norway Now är ju ett initiativ från min sida. Jag har länge velat göra ett projekt med norsk design. Det är alltså INTE på uppdrag av någon av de två norska designorganisationerna Norsk Designråd eller Norsk Form. Finansieringen landade på en tiondel av det som insatsen i London kostar. London kostar lite mer än två miljoner per år, så du kan lätt räkna ut vad Norway Now kostade. Blev det en bra utställning? Man kan alltid diskutera detaljer som att ljuset kunde vara bättre, eller att info-skyltarna skulle vara större, men jag är nöjd. Jättenöjd. Sen kommer alltid alla i de olika designsfären vara irriterade på nationella insatser. Svenskarna är asirriterade över insatserna som Svensk Form gör i Milano, och jag är helt säker på att tjeckerna är irriterade över det som visades i Frankfurt tidigare i veckan. Men så är det. Behövs nationella insatser? Jag tycker det. Jag går gärna in i en österrikisk monter och tittar. Jag hoppas att de har muskler och kompetens nig att kunna lyfta fram en för mig okänd designer, eller litet designföretag. När jag går in i den brasilianska montern så vill jag ju bli förvånad och lite frälst. Jag vill inte få självklarheter skrivna på näsan.
Efter debatten kom en representant från Norwegian Fashion Council fram till mig och vill liksom tillrättavisa mig inför den insatsen jag vill göra under våren på Norway Now Fashion. Han menade att jag måste (!) välja de modeskapare som de vill lyfta fram internationellt så att det passar den bilden som de vill skapa av norsk mode. “Vi kan väl prata om det”, svarade jag. Men jag insåg efteråt att jag borde sagt “Fuck you”. Norway Now är initierat av mig och kollegorna på Trendgruppen. Vi får välja precis hur vi vill. Projekten är inte på något sätt finansierade av Norsk designråd eller Norwegian Fashion Council. Om de vill visa en annan bild av norsk design eller norskt mode så får de så klart göra det – men det är ett helt annat projekt.
Massor av folk
Norsk Forms nya vd (?) hälsa välkommen.
Kvällens stora modevisning. Kristian Aadnevik för Riccovero.
Aadnevik gick ut RCA i London för bara något år sen och räknas just nu som en av de hetaste i Europa. Tacka fan för det. Shit vilken fin kollektion. Bland det bästa jag sett på länge. Verkligen.
Kvällen slutade med pizza och öl med “grabbarna grus”…
Andreas och jag är exakt lika gamla. Det är nog bara jag som är lite mer barnslig…