Märkligt med Island och Reykjavik. Tio minuter från “city” så ser det ut så här…
Framme.
Ombytt och klar.
Redo för lite vattenäventyr. Har hört lite läskiga historier från islänningar om vattnet och bottenskrapet på poolen. Man ska ju ha klart för sig att Blue Lagoon är en konstruerad och påhittad grej. Och den har inte rengjorts på 25 år… Jo, vattnet kanske blir rent men hur är det med allt på bottnen som ligger där…?
Och så här blev det… Nyduschad. 300 kronor och tre timmar inklusive buss.
Tillbaka i stan och designjakt. Det är förvånansvärt många butiker och platser som gör enkla små installationer och happenings. Fint.
Nån kille har gjort lampor av gamla stolar. Det roliga med Island är att det finns så galet många rykten och påhitt. Man vet liksom inte vad som är sant eller inte. Nån sa att det finns så himla lite gamla möbler som man kan “upcycla” som t.ex. på det här sättet, så därför kostar en gammal stol en förmögenhet från början. Andra rykten. Jag har hört att det inte finns några träd. Nä, kanske inte ute i landet, men i stan finns det. Jag har också hört att alla islänningar kan sina släktträd ändå tillbaka till när första vikingen kom. (en person sa ja, och två personer sa nej) Jag har hört att det inte finns hundar på Island. (inte sant, kunde räkna i alla fall tio hundar inne i stan). Rykten och myter… Det är väl därför som Island kallas för “myternas ö”?
Inredningsbutiken Kisan som också finns i New York.
Oh no, Mr Polar Bear… Please don’t eat me…
Aaaaaaaaaaaahh… (Ja, jag vet… det låter kanske lite vällustigt… men vad ska man säga när man är i händerna på en stor isbjörn?)
Lite mode-shopping också. Prisnivån är lite ojämn. Hittade en kanonfin, ny, superdesignad t-shirt för 150 kronor medan min nyfunna modestjärna Mundi kostar 20 gånger så mycket.
På tal om Mundi. Bilder från hans butik. Stickat, stickat, stickat.
Det här är ju som sagt var en kille som tittar framåt istället för att grotta ner sig i arvet. Jag hade köpt den här tröjan om den inte varit för liten. Och insåg jag – en stor måne på magen. Funkar sådär när man är över 40 och börjar få lite kula…
Som sagt, när alla andra tittar på den klassiska stickade islandströjan så gör Mundi något helt annat.
Fiskstim. Fint!
Den stora inrednings- och lifestylebutiken här heter Aurum och drivs av en kvinna som också är designer – Gudbjorg Kristin Ingvarsdottir. Hon hade utställning hos Gallery Pascale i Stockholm i vintras.
Gudbjörgs nya porslinsserie Dägg och Hekiu.
Dagens lunch – en korv. Islands mest berömda korvkiosk. Konstant kö hit, oavsett tid på dygnet. Tydligen var Clinton här och käkade. De har en egen liten korvrutin där man fyller själva brödet med saker som stekt och rostad lök, inte ovanpå som vi gör i Sverige.
Dansk-isländska arkitektgruppen Kradswerk har gjort en installation med pastellfärgat Lego som alla fick leka med. Kradswerk har listats som några av de mest intressanta arkitektbyråerna i Europa.
I mitten på bordet stod massor av byggnadsliknande former och sen längre ut fick barn (och vuxna…) leka.
En stor snackis var det här projektet. Om jag fattat rätt så är Skyr deras motsvarighet till typ Arla. De hade tagit över en gammal kiosk och gjort om den. Och här lanserade man nytt mjölkgodis – eller om det var yoghurt-godis…
Mmmm…
Dagens märkligaste och mest spännande händelse var ändå att hela designcommunityn var bjudna hem till presidenten av Island. Fatta! Det har nog aldrig hänt. I alla fall inte i mitt liv. Landets överhuvud bjuder in till en cocktail när det är designvecka. Alltså inte bara utländska representanter utan alla som varit delaktiga under det här.
Jag slängde över kameran till Catharina från Finland och skrek “Fota!!!” Gick sådär… “Good afternoon Mr President…”, försökte jag i alla fall. Lite roligt. Min första preseident.
Seriöst designmingel. Daniel Golling i kostym och Munid i sin egen outfit.
Vi fick faktiskt alla gå runt i hemmet och titta helt fritt.
En av arrangörerna Edda tillsammans med Islands kanske mest kända designer Katrin Olina. Det är Katrin som gjort trädet som fungerar som en klädhängare för Swedese. Katrin konstaterade att vi faktiskt träffats tidigare, trots att jag inte kom ihåg det. “We met at Bar Basso in Milan”. Det kan förklara saker och ting. Hoppas jag skötte mig…
Efter mingel hos presidenten fortsatte festandet. Den här gången på Design Center i Rreykjavik.
Peter från Normann Copenhagen.
Invignings- och tacktal.
Och det här fuktiga vädret är galet för mitt hår. Efter festen på Design Center så fortsatte natten på stan. Kvällen börjar vid tolv, ett och kommer igång vid tre, fyra. När jag idag (söndag) blev upphämtad av bussen till flygplatsen klockan 05.00 så var folk fortfarande på gång.
Och hur var Design March. Bra. Alltid spännande att se nya nationer satsa. Det fanns MASSOR att se. Stort engagemang på stan. Kanske 30-40 olika aktiviteter inklusive enklare aktiviteter som skyltfönster. Det enda jag kan sakna är någon slags internationell utblick. Kanske en curerad utställning, eller en internationell formgivare som t.ex. Arik Levy som var i Stockholm. Men överhuvudtaget bra. Vill jag komma tillbaka? – absolut. Kommer jag åka till Blue Lagoon igen? – Absolut inte.