Måndagkväll och lite, lite mingel. Jag är ju på några bonusdagar i Stockholm. Egentligen skulle jag vara i Kina och trendspana, men resan ställdes in och istället för jag komma i kapp med jobb och privatliv. Men en liten sväng ut på stan hann jag med. En av de stora snackisarna från senaste halvåret är den nya tidningen Bruno av tidigare gänget som gjorde Form, dvs Staffan Bengtsson, Jelena Zetterström och Kristian Pohl.
Och det blev bara vatten den här kvällen. Som sagt, mjukstart och lugnt tempo.
Staffan Bengtsson serverar vin och korv i bröd. Typiskt Bruno?
Tidningen. Flera kommenterade “Filter-känslan”, och visst vill man krypa upp i en fåtölj eller ner i ett badkar för att läsa. Namnet kommer av att “nåt måste den ju heta”. Och dessutom fylls vår kreativa värld av olika Brunosar. Först ut Bruno Liljefors…
Massa artiklar i högt tempo. Här delar ur en artikel om papper som material för t.ex. Bea Szenfeld och Claesson Koivisto Rune.
En artikel om 90-talsdesignen…
Overall. En bra tidning. Det märks att det är människor med lång tidningserfarenhet bakom – och en tydlig bild av vilken sorts tidning man vill göra. Inga kompromisser. Inte ett enda stylat jobb (jo, ett, men det är mer konstnärligt än stylat) eller en lanserad produkt så långt ögat når, utan snarare fokus på diskussioner, stämningar och företeelser. Det är förmodligen inte här vi kommer läsa om “den nya Fritz Hansen-soffan”. Uppskattar också ett närmande till designkritik, även om om man gör det lätt för sig och tittar på grafisk form snarare än just den nya soffan från Fritz Hansen.