Jag är nedbjuden till Lodz som har den stora designfestivalen i Polen.
Jag har ganska dåliga förkunskaper om polsk design. Ändå har jag varit i Polen tre, fyra gånger tidigare i mitt liv. Det måste vara för ungefär tio år sen…
Jag kom fram efter en katastrofal resedag… Och ja, SAS kan räkna med ett argt brev på måndag.
Med på resan är Sara.
Vår guide är Anna från polska institutet.
Eftersom dagen blivit helt förstörd på grund av alla flyg (ja, SAS, jag menar att det är ert fel…) så gjorde vi en snabb guidning i Warsawa via taxi.
Warsawa är en pampig och cool stad. Gillar den.
Mitt i centrala Warsawa har man byggt den här palmen. Den är alltså articifiel och är faktiskt ett konstverk inspirerat ur Israel. Jag skyndar mig mellan alla bilar…
Nowy Swiat är fina shoppinggatan. När jag var här för tio, tolv år sen var gatan full med bärnstensbutiker och nu var det bara Armani och Escada för hela slanten. Jag tror faktiskt inte jag såg en enda bärnsten.
I Warsawa finns Kulturpalatset konstant närvarande. Man ska tycka till om det. Både bra och dåligt. Det är ju ett fint hus, men en gåva från Sovjet efter upproret 1956. Inga hus fick byggas högre än Kulturpalatset tidigare.
Kulturpalatset och taxin.
Tågstationen för avfärd mot Lodz.
Man blir lite full i skratt när man ser att hela tågstationen är full med porr-skyltar. Men det är tydligen det stora byggföretaget som heter så, alltså vårt NCC eller Skanska.
Lodz ligger en och en halv timme från Warsawa och är alltså landets tredje största stad. Det är den stora industristaden. Idag försöker man bli en kulturell hub med massor av olika film-., konst- och designfestivaler.
Let the evening begin.
Första stoppet – ett besök i Tomek Rygaliks studio. Tomek är en av två stora designstjärnor från landet. Han bor egentligen i Warsawa och New York, men har kvar en studio i sin barndomsstad. Tomek har gjort stolar man känner igen för Moroso.
Tomek bjöd på hembränt…
Påfyllning med mat. Jag gillar den salta lite bastiga polska maten. Här ett fat med pierogi.
Stora nattklubben i Lodz heter Pewex och har fått sitt namn från butiker i gamla kommunistiska Polen där man kunde köpa amerikanska saker för dollar.
5000 pers är på festivalen och av de är ca 200 journalister.
Det finska mumintrollet Sebastian Jansson som jag senast träffade i New York. It’s a small world.