Morgon och frukost med Flora. Det är en relansering eftersom vi ju faktiskt haft Flora sen 60-talet.
Lars Wallin (tror att alla känner igen killen till höger) har varit med och designat en ask för 2010-talet. Morgonen inleddes med en fantastisk presentation av Edward Blom som arbetar på Centrum för Näringslivsforskning. Edward berättade om hur Flora kom på marknaden, hur den klassiska förpackningen hade designats för att passa porslinet på bordet. Tidigare la man upp smörkulor på t.ex. fat, men med Flora skulle hela förpackningen stå på bordet. Edward berättade så klart också om de klassiska Ernst-Hugo Järegård och Margareta Krook-filmerna som gjorts. Men kanske mest intressant om de ca 120 Flora-damerna som fick komma ut i arbetslivet på 60-talet.
Den gamla asken pryddes av klöver såsom nu. Den ljusa gulaktiga klövern skulle ursprungligen se ut som smörbollar. Under historien har det så klart funnits andra blommor men Flora förknippar vi starkast med klöver. Men det är ju inget klöver i, utan bara vanligt vegetabiliskt fett.
Och glöm inte Carl-Arne Bregers klassiska Floraask…
Asken funkar på ett lite rustikt bord som det här.
Den stora innovationen sitter i locket. Det är Lars Wallins stora insats. Han har velat få en spetsliknande, romantisk upphöjning i locket. Man har lagt massor av utveckling på det. Men som den lilla skeptikter jag är så kunde jag inte låta bli att undra – men ska man ha locket med på köksbordet?? Tappar man inte hela känslan som sitter i locket om man lämnar det vid diskbänken?
Jag kanske låter sur, men jag är glad. Jag tror att förpackningen kommer få massa nostalgi-poäng och bli snygg i kyldiskar och kylskåp, men investeringen i locket kändes som lite “overkill” eftersom det är det första man tar bort. Man kanske glömde tänka till?
För övrigt försöker lansera mig själv idag som “Norway Spice”… Vet inte om tröjan är lite för mycket lusekofta trots att det är dyrt Antwerpen-mode…