Jag känner mig som typ Fantomen. Konstant i rörelser och på språng så att ingen ska kunna hitta mig, eller känna igen mig. Idag börjar jag eftermiddagen med EU-möte och sen vidare mot Linköping.
Ett möte som anordnas av Vinnova. Jag trodde att jag först skulle inspirera och uppmuntra lite nyföretagare men det visade sig att regeringskansliet och flera regeringsledamöter från de olika staterna runt Östersjön är här för att lära sig möta framtiden. “Change” är temat. Jag är helt klart enda delegaten i jeans och t-shirt. Men glad ändå.
100 pers är här för att lyssna och lära.
Själv är jag i korridoren och leker. Hittade den här ganska roliga versionen av Gunilla Allards Cinema för Lammhults. Lufthansa-grått och gult. Väldigt 80-tal på nåt sätt, men lite roligt.
Ja, det här är numera min arbetsplats. Så här ser det ut när jag sitter och trendspanar. Börjar verkligen få mina rutiner på mina tågresor. För det första så reser jag alltid 1 klass numera. Jag måste ju ändå jobba hela tiden. För det andra så använder jag mitt eget internet – inte SJs, eftersom det svajjar för mycket. Sen tar jag en kopp kaffe på en gång. På morgnarna får man frukost och då sparar jag alltid den drickbara yoghurten till jag kommer fram. Jag måste alltid ha nåt i magen när jag kommer fram. Få i mig nån energi så att man kan möta världen med storm. Då kan det funka med yoghurt (eller godis…). Men sen sitter jag och jobbar. Ofta passar jag på att skriva artiklarna som jag lovat göra, eller avverka några intervjuer med olika personer som vill att jag tycker till om allt om barnvagnstrender till eko-trender. Bloggar lite. Kollar Trendenser, Lotta Agaton och Fru Form. Är jag riktigt uttråkad så kan jag gå in på någon av de läskiga bloggarna på Finest.se och bara förfäras. Och så musik så klart. Nästan aldrig tv eller film. Hinner liksom inte. Många gånger är det någon på tåget som man känner så det blir lite socialt ändå. Maten är alltid katastrof, och överhuvudtaget så är 1 klass katastrof. Var är alla lyxiga tidningar? Det lyxiga kaffet? Eller den lyxiga förrätten?
Men det är himla rogivande att bara titta på naturen. Jag kan låta gnällig men jag älskar att resa. Jag älskar fortfarande att träffa nya människor och möta nya idéer. Det bästa som finns är ju människor som bara har hittat på nåt som de själva gillar, och sen kör på det helt utan tanke på om det är trendigt, coolt eller rätt. En av förra årets mer spännande möten var just när jag bodde i en Hälsingegård över natten och fick komma landet inpå livet.
På universitetet i Linköping. Blev väl mottagen av Maria Silfverhielm och Lasse Frisk. Den senare är en riktigt karaktär från vår designbransch. Han har varit med och grundat Blås&Knåda och sånt. Roligt med lite nutidshistoria.
Jag träffade också Mathilda Björklund som går tvåan på universitetet här. Jag såg hennes stege på Formex i Stockholm i januari och det är kanske bland det bästa jag sett i år. Otroligt fint med de svarvade “stegen” till den ganska råa stegen. Sjukt vacker. Love it.
