#10yearwardrobe

Nu har jag experimenterat med nåt jag kallar för min tioårsgarderob, eller #10yearwardrobe. Allt började i torsdags förra veckan och jag har lekt med det här projektet i sju dagar.

Vad ska man säga. Det började med att jag gick till jobbet och funderade på höstkläder. Ska man köpa en ny höstjacka eller ska man behålla den man har? Hur är det med den här antikonsumtionstrenden? Måste man köpa nytt? Och så tänkte jag på min munkjacka som jag bar den dagen. “Den är nog minst tio år gammal”. Och så funderade jag på vad jag hade för övriga kläder hemma som var minst tio år gamla. Häpp så föddes idén om att bara ha kläder som är minst tio år gamla under en veckas tid. Oavsett förutsättning så ska kläderna vara minst tio år gamla. En vecka.

Jag kunde inte låte bli att googla några bilder från 2006 och 2007. Vad hade jag egentligen på mig. Well, typ samma kläder som idag men med skägg. Översta bilden är från när Trendgruppen var nystartat och Karin följde med mig på modevisning. Tror det var Hope…

Hänga lite med Moderådet.

Veckan började en torsdag och med munkjackan. Hur vet jag att ett plagg är tio år? Ja, i det här fallet kan jag se på loggan att det är från ett visst årtal. Men det har varit svårt att hitta kläder i garderoben som dels verkligen är minst tio år gamla – men också passar min kropp som är tio år äldre. Jag har absolut hittat t-shirts från 2006 men som inte smickrar magen på en medelålders man.

Eller detta med alla designersamarbeten på t.ex. H&M som man tänker är supergamla, men de är egentligen bara från 2008-2009 och därmed inte över tio år gamla. Jag hade gärna haft min skjorta från Comme des Garcons men den är just från 2008.

Fredag och dags för ett plagg med minnen. Jag har en av mina närmsta vänner som bor i Berlin och med henne hittade jag det berlinbaserade modemärket med de roliga trycken. Mode och minnen.

Lördag och veckans enda lediga dag. Då drog jag på mig en tröja från Velour. Ett provexemplar som jag köpt på utförsäljning. Lappen från showroom sitter kvar i nacken så den går att spåra.

vallastaden

Söndag och dag för scenframträdande i Vallastaden. Här med Jimmy, Andrea och Vallastadens Claes. Tröjan är en t-shirt från en butik som var superspeciell i Stockholm. Det var som ett slags medlemskap. Man fick en nyckel som gjorde att man kom i en “speak easy” och där fick man köpa coola japanska plagg. Jag köpte bland annat en vinterrock med röd päls. Den finns inte kvar – men väl den japanska tröjan.

Måndag och föreläsning hos Google. Hur många vita eller svarta skjortor har man inte avverkat under tio år? Massor. Det går att se på en skjorta om den är aktuell eller inte. Det förändras alltid lite, lite. Ska det vara långa eller korta snibbar? Hur tajt ska skjortan sitta? Knäppt hela vägen upp, eller nere mot magen. Etc, etc. Den här gamla skjortan hänger i garderoben som ett dåligt samvete. Jag borde ha den oftare men det blir liksom inte så…

google 

Tisdagsskjorta och möte med Lifestyle Publishing som hjälper mig med Stora Trenddagen.  Det här är verkligen en skjorta med minnen. Den är från när jag var med i svenska produktionen av Fab5 eller som den heter på engelska Queer Eye for the Straight Guy. Mode-bögen Lars-Fredrik köpte dyra kläder på NK till alla oss fem killar och spräckte budgeten så de hade inte råd med fler kläder. Roligt.

Men det är en Marc Jacobs och eftersom det är ett så fint märke och en så rolig anekdot så har jag kvar skjortan men använder den aldrig. Aldrig. Axelklaffar… Lite för tajt… Nej… vet inte…

Från 2005.

Sista dagen. Alltså en vecka med tio år gamla kläder blir lite tråkigt i längden. Jag känner inte att jag måste köpa nåt nytt fortfarande, men detta med att låsa in sig i ett slags format… Typ som att bara ha gula kläder en vecka. Intressant, men rätt tröttsamt. Den här tröjan är från Hugo Boss när de skulle gå från att vara ett kostymmärke till ett coolare märke.

0 0 votes
Article Rating
Subscribe
Notify of
guest

0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments