Jag är i Dublin och tittar. Jag ska vara här på Irland i ett par dagar. Jag börjar med några timmars sightseeing här i Dublin först, och imorgon åker jag till Cork. Jag bor på ett fint hotell mitt i stan och ger mig ut på den stora shoppinggatan dvs Grafton Street som är stadens motsvarighet till vår Drottninggatan. Här finns alla stora kedjor och en och annan mindre butik. Dublin är fullt med vackra georgianska tegelhus. Fint. Jag gillar Dublin men det är bara andra gången jag är här. Förra gången var när jag arbetade i IT-eran och det måste ha varit 1999 eller 2000. Sen dess har Irland åkt på den ena lågkonjunkturen efter den andra och jag är nyfiken på att se hur den tar sig ut här.
Och visst är det folktomt på shoppinggatorna. Det är visserligen bara eftermiddag på en onsdag – men så här tomt??
Jag vandrar i vintersolen mot Trinity College. Det blir inte så mycket seriös sightseeing nu. Jag hinner det till helgen.
Mitt första riktiga mål är Cow’s Lane som är Dublins nya coola område. Man är en del av Tempel Bar men identifierar just sitt eget område som lite hippare.
Här hittar jag fina design- och inredningsbutiken Industry.
Emalj!! Jag säger ju att emalj kommer vara nästa års stora materialgenombrott.
Ett julkort att hänga på väggen (det är i trä) på Hasselbacken. Köpt.
Men området kryllar inte av massa små butiker. Visst hittar jag ett och annat men inte i nåt överflöd. Här modebutiken Tamp som hade fina smycken.
Och ett designkollektiv. Men de gjorde så sjukt fula saker att de inte förtjänar att fotas. Jo en bild…
Jag fotade deras hattar. Men i övrigt var det väldigt hemmagjort utan finess eller kvalitet.
Men det är så här det ser ut i Dublin. Fantastiska hus – som är helt tomma. Inga restauranger i bottenvåningen och inga kontor som är uthyrda. Dublin är en fattig stad. Jag ser på människornas kläder och konstaterar att i flera av butikerna ekar hyllorna tomma. Jag ser folk som rullar sina egna cigaretter och röker ända ner på huden för att få i sig nicotin. Det är faktiskt ganska jobbigt. Men det är inte första gången som Irland och Dublin fått en lågkonjunktur över sig, och de jag pratar med är inte uppgivna. Man är stoiska och klarar sig. Men se det ser ut…
Designist har funnits i ca 2 år och är en fin designbutik med irländska och internationella designer.
Design av Cake Cafe (det är alltså en bild av Dublin).
Älskar humorn. Varför kan inte vi svenska ha motsvarande slogan? Come to Sweden – we have suicide and sex.
Designstudion Irish Mammies.
Flera jag talat med rekommenderar butiken Kitchen Complements. Och den var ju okej… Inte så jag gick i taket. Helt okej.
Tårtdekorationer.
Sjukt tråkigt exponering.
Istället drar jag mig till hotellet och ägnar mig åt det som Irland är riktigt bra på – mat och dryck. Ikväll börjar ett gastronomiskt äventyr. Jag ska äta mig genom stan. En reflektion över staden är att det finns helt klart fler restauranger än butiker. Här finns det säkert massor av liv – och kanske en god whiskey…