Snabb rapport från första dagen i Milano. Som vanligt, började Emma Olbers och jag med lunch på “vår” italienare. I år fick Karin och Elin från Trendgruppen hänga med liksom Johan Lindstén som har nyheter för Cappellini cóch Daniel Enoksson som har nyheter för Hay. En bra start på mitt medvetet lugna år…
Efter lunch och incheckning på hotell så åkte vi till Tortona. Ganska lågt ställda förväntningar men det var helt okej.
För tredje eller fjärde gången visade Moooi upp sig. Egentligen inget nytt sätt utan samma imponerande installationer. Jag kan få en bitter eftersmak och känna att det kanske är lite ytligt men det är INGEN annan som bjuder på sån show som Moooi. Så oavsett den här sockerchocken så är det ändå imponerande att de orkar. Inget svenskt företag (utom eventuellt IKEA) skulle orka göra motsvarande.
Vi såg fortsatt stort fokus på mattorna. Och allt blir lite mer färgstarkt.
En hel del fina nya armaturer.
Och precis som vi såg på Heimtextil så arbetar Rijksmuseum med flera nederländska företag för att få ut sin bildskatt. Otroligt spännande. Här en galet fin matta. Finns så klart också som tapet om man vill matcha…
Men spretig mattkollektion. Här någon som gjort mönster av emojis…
En stor snackis var annars att Moooi försöker återintroducera kappan på soffan. Eller som i det här fallet – fransar.
Rundvandring i Tortona fortsätter. Parisbaserade butiken Merci kommer vartannat år och gör en pop up hos Paola Navone. Fint som vanligt.
Medan tjejerna gick shoppade så hängde jag med Paola Navone och drack vin i solen.
Kvällen avrundades med besök hos Qeeboo som är det nya “superföretaget”. Det är Stefano Giovannoni som samlat duktiga formgivare för att göra prisvärda plastmöbler som ska konkurrera med Kartell. Här en gullig stol av Nika Zupanc.
Och superfin stapelbar stol från Front. Man kan verkligen se arvet från deras “sketch furniture”. Och priset kommer bli intressant. En sån här stol kommer kosta cirka 900 kronor.
Marcel Wanders
Front på besök.
Jag hade en bra dag. Hade ganska lågt ställda förväntningar på Tortona men det fanns en hel del att tänka över och titta på. Mest intressant var Maarten Bass. Han hade gjort ett tudelat och komplicerat projekt. Det finns jobbiga tankar, men också bra tankar i projektet.
Han har två ingångar. Vi har alltid arbetat med naturen som ett material (bilden ovan). Vi kan forma allt från vattenmeloner till träd som vi vill. Dessutom har Google Earth och alla dessa flygande små robotar gjort att vi kan se naturen från ovan. Så varför inte göra design där vi vrider och vänder på naturen?
Genom att medvetet plantera träd som skiftar färg på ett visst sätt så kan man få en park att kommunicera konstant med oss. Det hade kunna stå “love” eller “hello”, men nu står det provocerande nog “new” – som att vi behöver få det skrivet på näsan att vi jagar nytt, nytt, nytt hela tiden. Samtidigt som naturen kan ge oss detta nya. Tankeväckande.
Eller att arbeta med naturen som designmaterial. Här har Maarten skisser på ett träd som ska växa fram och ur trädstammen får man en stol. Efter massor av år. Värt att vänta på? Kanske.
En bra och tankeväckande dag. Faktiskt nöjd.