Efter två dagar på mässan så tillbringade jag torsdagen på stan för att inspireras och spana. Först besöket blev Ladies & Gentlemen, en fint kurerad utställning med spännande färger. Kul.
Och antydan till lite snusk, kanske. En matta med Tom of Finland.
Snipp-vaser??
Promenaden fortsatte förbi Hermes utställning som jag hatade. Istället två bilder från Palazzo Litta som var lagom bra. Helt okej men inte lika bra som Ladies & Gentlemen. Egentligen är det ingen tävling. Alla utställningar förtjänar samma uppmärksamhet, men man blir alltid extra glad när man går från en utställning där det pirrar till i magen. Ladies & Gentlemen pirrade, men Litta var mer ljum.
Daniel Rybakken visade nya armaturer. Som den här lampan som ger reflektioner på väggen.
Mer pirr. Holländarna gjorde en utställning man kallade Masterly och man har alltså tagit över ett palats och låtit holländska företag flytta in. Precis som om det vore en “svensk form”-utställning alltså. Inte kurerat, inga studenter utan företag. Och palatset var så fint. På innergården hade man 15000 tulpaner. Nej, jag räknade inte…
Fantastiska miljöer som kanske tog överhand, men sjukt fint.
En hel del bra design ändå.
Promenad genom stadsdelen Brera och vi hittade Ingegerd Råman på japanska Arita. Fantastisk porslinssatsning. Som om Glasriket skulle samla tio, tjugo internationella formgivare som fick arbeta med OLIKA glasbruk och sen göra en utställning för att visa hantverket. Ingegerd var strålande glad och stolt. Bra pirr i magen.
Varmt i solen, men en ljummen utställning. Nendo hade gjort 50 stolar som han ställde på vid sand. Jaha…
Vägg-i-vägg fanns mattföretaget Nodus som bjudit in olika formgivare att göra mattor. Hade motsvarande utställning förra året och det är bra. Fint. Lite lagom pirrigt. Men mer pirr än Nendo. Här mina tyska unga formgivare Hanna Ernsting och Sarah Böttger.
En dag som denna med massor av utställningar och showrooms. Man fotar, funderar och fortsätter. Jag ska ju sammanfatta lite trender senare men en sak som jag noterade hos Boffi var att det rostfria kommer. Hej 00-tal.
Hos Dimore Studio som uppenbarligen är en bloggar-favorit. Såg vi också rostfritt. Och Dimore ger lite pirr i magen. Jag är glad att man satsar och bjuder på inspiration. Däremot är det lätt att säga “det var bättre förra året”. Och det var det. Men jag är glad att de bjuder på inspiration, trots allt.
Hos Hay noterade jag att Daniel Enoksson fått ett bord i produktion. Och så fyllde han ju 40 i måndags. Grattis på många nivåer.
Efter en massa dividerande, planerande och tittandes på klockan så bestämde jag mig för att ta taxi från Brera till ett annat område och se Nike-utställningen. Superbra. Så väl genomförd. Ska inte skriva ihjäl mig här men skitbra. En av de bästa utställningarna. Man har bjudit in ca tio formgivare som Max Lamb, Sebastian Wrong och svenska Clara von Zweigbergk att tolka Nikes värden och hur de arbetar med material. Helt okej, men lite “lagom”. Men sen hade man en massa andra intressanta diskussioner om design, framtid och var man faktiskt kan göra. Så här kanske framtidens jumpasko ser ut? Med tennisbollar under sulan? Why not? Bra utställning.
Dagens och veckans bästa-bästa var ändå Fondazione Prada. Öppnade förra året. Så vackert. Ett konstmuseum som man bara vill stanna kvar och bo i. Som en dröm. Nån sa lite elakt “men det har ju inget med designveckan att göra”. Och så är det. Men i och med att många fick se det för första gången i år så kan man ju ändå vara generös och inkludera det i veckan. Så fint. Notera guldet på fasaden.
Min kväll avslutades med EDIDA (Elle Decoration International Design Award), massor av champagne och Bar Basso… En klassisk Milano-avslutning.
Ett bra år. Sammanfattning kommer nästa vecka.